Text: Eino Inki
Picture: Pixabay
Demokrati lider av en global recession. Denna process började redan under 2010-talet, fast världen borde ha blivit ännu friare genom digitalisering. Många tidigare demokratiska stater verkar nu förfalla till ett slags hybridstater, där medborgarnas grundrättigheter begränsas. I en sådan stat koncentreras makten oftast till ett enda parti eller en enskild person. Många förstår inte det pris som man tvingas betala för fortsättningen av denna process. Begränsningen av demokrati och till den starkt bundna mänskliga rättigheter leder förr eller senare till en ny samhällsmodell, där bara de starkaste får hålla vid makten.
Året 2024 kallas valens superår av goda skäl. Enligt den tyska nyhetsbyrån Deutsche Welle röstar över hälften av världens befolkning i olika val under årets gång. Utöver Europeiska unionen och USA röstar man i parlament- och presidentval bland annat i Indien, Brasilien och Mexiko. I flera länder förväntas en massiv seger för kandidater som öppet ser ned på demokratin.
Fast förväntningarna gällande demokratins framtid nu verkar mörk, är den största delen av västerländerna ännu starka demokratier. Det är dock viktigt att komma ihåg, vad demokratin grundar sig på och varför det är så viktigt att försvara den. Vad kan en enskild medborgare göra, förutom att rösta, för att försvara demokratin och sina rättigheter?
Jag går rakt på sak: demokrati baseras på varje människas subjektiva rättigheter – dvs. inte bara på en liten grupps privilegier, utan i stället på de mänskliga rättigheterna som skrevs in i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen efter andra världskriget. De mänskliga rättigheterna grundar sig på upplysningen vars principer för första gången framkom i USA:s grundlag.
Till dessa rättigheter hör inte bara rösträtten, utan också rätten att fritt utrycka sig, rätten att bli jämlikt behandlad av myndigheter och rätten att leva utan rädsla av tortyr. Demokrati möjliggör erkännande och främjande av varje individens människovärde, begränsning av arbiträr maktutövning samt egendomsskydd och en relativt stabil ekonomisk tillväxt baserad på marknadsekonomi.
Alltför många förfaller till offer av populistisk retorik och glömmer det hårda arbetet som har utövats för de mänskliga rättigheterna under decennierna. Vårt demokratiska statsskick är inte perfekt, men trots allt lyckas sen skapa hållbart välmående för generationer när den fungerar som sitt bästa. Vi har ju sett denna utveckling i form av Europeiska unionen. Europeiska unionens funktionssätt baserar sig på värderingar som begränsas i unionens fördrag, till exempel respekt för människans värdighet, rättsstat och frihet.
För att försvara demokratin är det nödvändigt för enskilda medborgare att aktivt delta i samhällslivet, ekonomin och bildningen. Ifall detta inte sker, blir det lättare för auktoritära krafter att ingripa mot våra rättigheter. Oftast begränsas våra rättigheter beständigt gradvist eller plötsligt på grund av någon överraskande händelse. Sådana händelser kan vara till exempel ett krig (Rysslands anfall mot Ukraina, 2022), en falsk flagga (Riksdagshusbranden, 1933), en terroristattack (gisslandramat på Duvrokateatern, 2002) eller statskupp(försök) (Turkiet, 2016). Oftast är yttrandefriheten den första rättigheten som ogrundat begränsas av myndigheterna ifall kritik riktas mot deras agerande efter kränkningen av våra rättigheter. Det är viktigt för alla att komma ihåg betydelsen av den odelbara mänskliga värdigheten även i oväntade situationer.
För att starkare motsvara det auktoritära hotet på en global skala, är det viktigt att västerländerna står tydligt i samma båt. En spricka mellan de transatlantiska relationerna mellan USA och Europa har en realistisk möjlighet att betydligt skada demokratin runt världen. Minskningen av stödet till Ukraina kan leda till att landet faller till Rysslands inflytelsesfär, vilket skulle innebära slut för en demokratisk framtid i Ukraina. Ifall man låter fortsätta det civila lidandet i Gaza, kan konflikten dra trovärdigheten från de mänskliga rättigheternas universalitet. Enskilda medborgare borde främja medvetandet om utrikespolitikens betydelse gällande försvaret av demokrati.
Det är också viktigt att komma ihåg att tolerans för tillfälliga olägenheter i livet oftast medför positiva resultat för framtiden. Tysklands övergivande av rysk energi orsakar tillfällig skada, men främjar demokratin genom att hindra Rysslands inkomster. Detta möjliggör en stabilare ekonomi i framtiden eftersom Tyskland tvingas köpa energi från demokratiska länder. Nu har Tyskland också möjligheten att strida mot klimatförändringen genom att utnyttja grön teknologi i energisektorn. Det är nödvändigt för demokratiska länder att stöda varandra i osäkra situationer.
Allmän utbildning har också en stor betydelse i demokratiska samhällen. Att lära sig läsa kritiskt, förstå bättre hur det demokratiska systemet fungerar och jämföra historiska händelser med världen idag är särskilt nyttigt för att säkerställa demokratin. Utan enskilda medborgares förståelse för samhällsfrågor är det omöjligt för demokratin att blomma. Passiva och apatiska medborgare som bara kortsiktigt söker efter sina egna förmåner, utsätts speciellt för kränkningen av demokratin och de mänskliga rättigheterna.
Demokratins framtid beror inte bara på årets valresultat, men de kan ha en riktningsvisande påverkan. Demokrati och mänskliga rättigheter kräver ständigt försvar mot deras fiender. Ingen får bli passiv vid detta läge. I slutspelet kräver försvaret av de mänskliga rättigheterna inte så mycket med hänsyn till hur hårt man har stridit för att nå dem. Enskilda medborgare får inte bara ensidigt leta efter sina egna förmåner i en lek där var och ens rättigheter står på spel.
Jag tror att det passar ganska fint att slutföra denna artikel med den tidigare amerikanska presidenten John F. Kennedys ord: “When one man is enslaved, all are not free!