Vappen har traditionellt ansetts vara studerandenas och arbetarnas fest. Finns det orsak att fira det arbete som görs i Bryssel och runt om i Europa, särskilt nu i undantagstider? På vilka sätt stöder EU högskolestuderande och arbetstagare i dag?
En synlig del av EU:s arbete som ofta kopplas ihop med studerande är möjligheten till Erasmus-utbytesstudier. Till exempel Finlands kommissionär Jutta Urpilainen var på Erasmus-utbyte i Wien och fd. kommissionär Jyrki Katainen studerade vid University of Leicester i Storbritannien läsåret 1995-1996. Idag är Erasmus-utbytesstudierna en del av det mer omfattande Erasmus+-mobilitetsprogrammet, vilket också innefattar skolor, studerande på andra stadiet och i vuxenutbildning samt andra projekt för unga. Erasmus+ har 2021 inlett en ny programperiod som varar ända till år 2027. En positiv nyhet är att den pågående programperioden har en klart större budget än den föregående perioden 2014-2020.
Utbyte i undantagstider
Trots att flera länder runt om i Europa har stränga inreseregler för tillfället och utrikesministeriets rekommendation är att resa endast av nödvändiga skäl är det fortfarande möjligt att göra utbyten, antingen genom att resa eller genom att ta onlinekurser. Huruvida alla som så önskar de facto har möjlighet att åka på utbyte i dessa osäkra tider är en annan och klart svårare fråga att besvara. Enligt Helsingfors Universitets mobilitetsservice kan Erasmus+-stipendiet täcka också tiden i karantän i utbyteslandet, då karantän kan vara ett krav vid inresa. Samtidigt varnar de att länderna och de mottagande universiteten kan kräva vaccinering, och att det inte finns garantier att utbytesstudenter får rätt till coronavaccinering i landet de befinner sig i. Det förblir även oklart vad praxis är om studerande fått den första vaccindosen i Finland och skulle få sin andra dos under tiden för utbytet. Ett strategiskt fokus för programperioden 2021-2027 är digitalisering, vilket talar för möjligheten att delta i kurser på distans då det ännu finns många osäkra moment kring att resa.
[bctt tweet=”En stor del av nyare arbetsskyddslagstiftning i Finland har sin bakgrund i olika direktiv och förordningar.”]
Arbetsglädje
Vappen är ju som känt inte bara studerandes fest, utan första maj firas också som arbetets fest. Trots att åsikterna politiskt går isär om hur integrerad unionen borde vara på det sociala området, vilket innefattar socialpolitik och även frågor kring arbete och sysselsättning, har EU på flera sätt påverkat hur arbetsplatserna ser ut i Finland och runt om i Europa. Ett viktigt, men ofta förbisett faktum är att en stor del av nyare arbetsskyddslagstiftning i Finland har sin bakgrund i olika direktiv och förordningar. Det kanske mest dagsaktuella exemplet är att standarderna för skyddsutrustning såsom masker bestäms genom direktiv. Även dataskyddsförordningen, mer känd som GDPR, har förbättrat arbetstagarnas rättigheter vid behandling av personuppgifter. I fråga om principen för lika lön för lika eller likställt arbete (för män och kvinnor) kan man också anse att EU historiskt sett varit en föregångare då lika lön redan nämns i Romfördraget från år 1957 och bekräftades genom rättsfallet Defrenne mot Sabena 1976. Som jämförelse förbjuds diskriminering i arbetsavtalslagen i Finland år 1970, och Finland fick sin första jämställdhetslag först år 1986. Det finns alltså en hel del fint att fira, trots att en betydande frihet för arbetstagare i EU just nu är begränsad: den fria rörligheten.
TEXT: Karolina Lång
BILD: Juha Jernvall/Helsingfors stadsmuseum, CC BY 4.0
Skribenten är i slutskedet av sina studier i juridik vid Helsingfors Universitet. Hon har tidigare arbetat vid Finlands ständiga representation till FN i New York och som journalist.