Europaparlamentvalet närmar sig och faktum är att Ryssland kommer igen att försöka blanda i våra demokratiska processer. Ett av de viktigaste teman i valet utan tvivel kommer att vara hur man också i fortsättningen kan stöda Ukraina och hur EU:s kommande ställning till Ryssland kommer att se ut.
Resolutionen 2024/2548(RSP) antogs i Europaparlamentet i februari 2024. I resolutionen fördöms Rysslands fortsätta försök att försvaga den europeiska demokratin genom inblandning och användning av desinformation.
Men hur ser Rysslands hybridpåverkan ut i praktiken? Vad möjliggör hybridpåverkan och vad kan man göra för att motsätta den?
1. Rysslands inblandning möjliggörs genom tvivelaktig finansiering
Enligt resolutionen har vissa europarlamentariker och politiska partier i Europa ett beroende till Ryssland. En lettisk europarlamentariker hade även samarbetat med den ryska säkerhetstjänsten FSB. Till mögliga skäl för att samarbeta med Ryssland hör bland annat partifinansiering eller andra ekonomiska förmåner från Moskva. Andra skäl för samarbetet gäller oftast avsky för modernt liberalt europeiskt samhälle och västerländska värderingar.
Kremls propaganda har haft en stark ställning inom Europas högextremistiska partier. Även vissa vänsterlutande politiker använder rysk hybridpåverkan för sin fördel genom att skapa oklarhet om Ukrainakrigets orsaker och ogrundad rädsla av eskalation i fall västerländerna fortsätter stöda Ukraina till exempel med avancerade robotar.
Europarlamentariker måste vara enade om att avskaffa tvivelaktig finansiering från Ryssland och skapa öppenhet i partifinansieringen. Detta kan nås bland annat genom ny lagstiftning till skydd av journalister och människorättsförsvarare i medlemsstaterna. Det är också viktigt att avslöja populistisk retorik som förorsakar grundlös oenighet mellan medborgarna.
2. Rysslands migrationsvapen syftar på oenighet och avvikelse från människorättigheter
I höstas började Ryssland låta asylsökande från tredje länder att ta sig över gränsen till Finland utan lagliga dokument för att tvinga Finland att bryta mot sitt rättstatssystem i hanteringen av asylfrågan. Ett mål var att tvinga Finland välja mellan inhemsk säkerhet och människorättigheter av dessa asylsökande. Enligt den brittiska tidningen The Telegraph den 29 februari planerar Ryssland också i fortsättningen att öka migrationen till Europas gränser. Wagner och andra paramilitära trupper försöker samtidigt skapa oro och onöjd i de asylsökandes hemländer för att öka viljan där att emigrera till EU. En plötslig och massiv våg av asylsökande kunde ha som följd förvirring och oenighet bland våra beslutsfattare samt försämra människorättssituationen.
Ett sätt att stärka både de asylsökandes rättigheter och gränssäkerheten är att försöka påverka verksamheten i de tredje länderna genom vilka asylsökande kommer till Europa. Tillräckliga resurser för den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) är grundläggande för att hantera denna typ av hybridpåverkan. Samtidigt måste man se till att man noggrant följer Europakonventionen, EU-stadgan och FN:s flyktningskonventionen enligt vilka det är förbjudet att avvisa asylsökande till länder som kränker deras människovärde. Europaparlamentet behandlar just nu ett nytt lagförslag från kommissionen med syfte att stärka unionens medel att försvara sig mot Rysslands migrationsvapen.
EU borde vidta långtgående åtgärder att förbereda sig för sådana hot. Det är klart att det måste finnas medel för att skydda sig från hybridpåverkan av alla slag utan att blunda för människorätter.
3. Rysslands desinformation använder sig av manipulerade algoritmer och medborgarnas apati
Det är väldigt lätt att mata in desinformation i samhället genom olika sociala medier som TikTok och X (tidigare: Twitter) med hjälp av online-trollar eller till exempel i form av korta videoklipp. Oftast använder stora internetföretag algoritmer som bjuder på nya inlägg på grund av användarens tidigare intressen vilket leder till att de som redan börjat resonera med Rysslands propaganda om kriget i Ukraina får även mera desinformation. EU har nyligen gett ut ett nytt direktiv om digitala tjänster kallat DSA som syftar till att säkerställa våra rättigheter också när vi är online. Men det inte är bara de stora företagen som borde bära ansvaret för att motverka desinformationen, utan också vi individuella medborgare: vi själva måste utveckla våra kritiska läskunskaper och vårt engagemang i samhällsfrågor.
Idag är världen mera delad, osäkrare och mera komplicerad än tidigare. Det demokratiska Europas stärka har berott på enhet och solidaritet utan gränser genom tiderna. Var och en har plikten att försvara våra demokratiska värden från krafter som försöker nonchalera unionens demokratiska principer. Detta är speciellt viktigt inför det kommande EU-valet nästa sommar. För att säkerställa ett starkt resultat för demokratin och för att skapa bättre förutsättningar för Ukraina i kriget mot Ryssland, krävs det en strak och enad front mot rysk hybridpåverkan.
Text: Eino Inki
Photo: Pixabay