Europeiska unionen och Förenta Nationerna förenas av en gemensam målsättning: att jobba för fred. Samtidigt är relationen mellan FN och EU mångfacetterad och rentav komplicerad, till exempel i frågor som berör FN:s säkerhetsråd. Men på vilka konkreta, men kanske mindre kända, sätt påverkar EU positivt?
Rent formellt deltar EU i FN:s generalförsamling med så kallad utökad observatörsstatus. I praktiken innebär detta att man kan hålla anföranden om ståndpunkter som är gemensamma för medlemsländerna och presentera olika förslag. EU deltar också i den allmänna diskussionen i och med generalförsamlingens öppnande i september varje år och representeras där av Europeiska rådets ordförande Charles Michel. Även utrikesrepresentanten Josep Borrell och kommissionen, som representeras av Ursula von der Leyen har rätt att presentera EU:s synpunkter i olika forum inom FN-systemet. Det dagliga arbetet kring FN sköts av EU:s delegationer, som kan ses som en slags ambassader, varav den mest framträdande finns vid FN:s högkvarter i New York. Men EU påverkar som sagt även på andra sätt än genom pampiga festtal, och detta märks till exempel genom:
FN:s underorganisationer
EU och medlemsländerna är tillsammans en av världens största humanitära bidragsgivare. De FN-organisationer som fick mest finansiellt stöd av EU var år 2019 följande: FN:s utvecklingsprogram UNDP (cirka 650 miljoner euro), världslivsmedelsprogrammet WFP (612 miljoner euro) och FN:s migrationsorganisation IOM (cirka 500 miljoner euro). Utöver det monetära stödet bidrar både EU och medlemsländerna i de olika organisationerna på olika sätt och bedriver frågor som är viktiga för just dem. Finland stöttar till exempel flickors och kvinnors rättigheter genom UN Women, och fungerade som ordförandeland för organisationens styrgrupp år 2020. Danmark skänkte en lagerbyggnad utanför Köpenhamn till Unicefs förfogande. Enligt Unicef är det speciella med lagret att det är över 20 000 m2 till ytan, och därmed utgör världens största humanitära lagringsplats.
[bctt tweet=”Europeiska unionen och Förenta Nationerna förenas av en gemensam målsättning: att jobba för fred.”]
Parisavtalet
Parisavtalet är i dag ett internationellt juridiskt bindande klimatavtal. Enligt avtalet krävdes dock att avtalsparter som representerar minst 55 länder och står för minst 55% av världens utsläpp skulle ratificera avtalet för att det skulle träda i kraft. Tack vare EU:s ratificering av Parisavtalet år 2016 nåddes minimikraven för att avtalet skulle gälla. EU är en unik part i avtalet, då alla andra parter är enskilda länder.
Samarbete inom fred och krishantering
FN och EU samarbetar också helt praktiskt i olika länder runt om i världen i arbetet för fred. För att fira FN:s 75-årsjubileum undertecknade EU:s FN-ambassadör ett ramavtal kring ömsesidigt stöd i fältoperationer med FN. Genom avtalet hoppas man till exempel kunna ge bättre logistiskt och medicinskt stöd till olika fältoperationer. FN influerar också arbetet EU gör inom krishantering. Detta tar sig uttryck till exempel genom att rättsstatsoperationen EULEX i Kosovo och den militära krishanteringsoperationen EUTM i Mali båda har mandat som baserar sig på resolutioner från FN:s säkerhetsråd.
Text: Karolina Lång
Skribenten är i slutskedet av sina studier i juridik vid Helsingfors Universitet. Hon har tidigare arbetat vid Finlands ständiga representation till FN i New York och som journalist.