Vi talar ofta om en omställning till en fossilfri energisektor och blickar gärna framåt mot utsläppsfria fordonsflottor bestående av enbart elbilar. Något som det däremot mer sällan talas om är batterierna som ska möjliggöra hela denna transition. EU har nu sedan ett år tillbaka jobbat hårt för att europeisk batteriproduktion ska kunna möta framtidens allt större efterfrågan på batterier, så att omställningarna kan bli verklighet.
Den 11:e oktober 2017 lanserade energikommissionär Maroš Šefčovič konceptet om en europeisk batteriallians – en plattform för industri, medlemsstater och den Europeiska Investeringsbanken att gemensamt börjar arbeta för att få igång en storskalig batteriproduktion i Europa. Syftet med detta är att en upptrappad batteriproduktion i framtiden ska kunna förse oss européer med de batterier som övergången till elektriska bilar och ett allt mer uppkopplat samhälle kommer att kräva. Enligt Šefčovič skulle det nya initiativet ”skapa konkurrenskraftig och hållbar produktion av battericeller i Europa med stöd från en helt och hållet EU-baserad värdekedja”.
Planen är alltså inget mindre än att etablera en fullständig batterivärdekedja inom Europa så att europeiska battericeller ska kunna konkurrera mot utländska konkurrenter, åtminstone på den europeiska marknaden. EU-kommissionen har för avsikt att investera 200 miljoner euro till forskning och utveckling inom batteriområdet.
Batterialliansen är ett stort finansiellt investeringsåtagande, men samtidigt är det värt att komma ihåg vi lever i en tid där efterfrågan på batterier ständigt ökar. Elbilar och elhybrider förväntas bli allt mer vanliga på europeiska vägar under det kommande decenniet. Omställningen kommer att kräva att även batterierna utvecklas och blir uthålligare. Dessutom har EU som klimat- och energipolitiskt mål att 70% av den totala energitillförseln ska komma från förnybara energikällor, och då krävs allt fler batterier för lagring. Det uppskattas att efterfrågan av battericeller redan år 2025 blir så stor att den europeiska batterimarknaden då uppgår till 250 miljarder euro, och EU-kommissionens ambition är att europeisk batteriproduktion ska kunna möta denna efterfrågan.
En första vägplan för hur samarbetet inom batterialliansen skulle gå till presenterades sedan under de Europeiska Industridagarna i Bryssel i februari 2018. Senare samma år, i maj 2018, publicerade EU-kommissionen en strategisk handlingsplan för batterier. EU-kommissionen har som ett första steg fört samman innovatörer och industriella aktörer för att etablera en heltäckande batterivärdekedja i Europa. Tidigt under våren 2018 lanserades planen på att etablera ett antal storproduktionsanläggningar, s.k. gigafabriker (engl. gigafactories), på ett tiotal orter i Europa. Ett sådant är företaget Northvolts planerade storfabrik i norra Sverige.
Det är i princip ingen nyhet att batteriproduktion är A och O när det kommer till elektriska fordon och fler uppkopplade enheter inom ramen för 5G, IoT, osv. Det nya med batterialliansinitiativet är att EU nu stenhårt vill fokusera på att batteribehovet fylls av europeiska företag med produktion inom Europa, och att fokus ska ligga på den fullständiga värdekedjan i sin helhet, från råmaterial till återvinning.
Syftet med att få fler batterier att produceras i Europa är att minska beroendet av utlandet. Så länge som t.ex. en framtida elektrisk fordonsflotta är beroende av att batterier måste importeras från stora tillverkare i Kina och USA, är omställningen till ett fossilfritt Europa inte komplett. Det är denna framtidsutsikt som nu motiverar EU till att satsa på batterierna. Att inte satsa skulle i längden innebära att trafik- och energisektorerna gör sig beroende av batteriimport utifrån på precis samma sätt som de idag är beroende av import av olja och gas. Ett sådant scenario skulle inte vara gynnsamt för den europeiska ekonomin i längden.
Den andra nya aspekten hos batterialliansinitiativet är som sagt att fokus inte bara ligger på att producera färdiga batteriprodukter (av delar som producerats utomlands), utan även på att utveckla ett fullständigt batteriindustriellt kretslopp i den cirkulära ekonomins anda. Tanken är att alla delar av ett batteris livscykel ska innefattas i kretsloppet – allt från en hållbar och etiskt gångbar utvinning av råmaterial till en effektiv återvinning av materialet från använda batterier. Genom att i varje steg av batteriets livscykel garantera att batterier produceras på hållbara villkor ämnar initiativet också att säkerställa att framtidens tekniska behov och utmaningar på lång sikt kan mötas på ett hållbart och resurssparande sätt.
Vilka rent tekniska utmaningar finns då att tala om? Det kanske mest uppenbara är att framtidens batterier måste klara av längre batteritider och allt större effektbehov. Framtidens telefoner ska klara av flera timmar av aktiv användning mellan laddningstillfällena. Samtidigt ska en elektrisk lastbil kunna köra hundratals kilometer genom Lappland med en tung last på vintern när det är kallt, vilket i sin tur kräver ett stort och uthålligt batteri.
I värdekedjans början kommer råmaterialen in i bilden. Det krävs god kännedom om var det finns tillgång till avgörande metaller som batteriproduktionen kommer att behöva. EU har gjort en kartläggning av kritiska råmaterial, och där ingår bl.a. finsk kobolt och nickel som viktiga grundresurser för europeiska battericeller.
Ett batteri ska helst också kunna konstrueras så att det går lätt att återvinna dess delar och återanvända samma material i produktionen av nya batterier. För detta krävs också kreativa lösningar på själva processerna för materialåtervinning. Det är kemiskt komplicerat att separera materialen, och ju mer avancerade själva batterierna blir desto mer komplicerat blir återvinningen. Samtidigt är det viktigt att energin som går åt till alla processteg i livscykeln till största möjliga utsträckning kommer från förnybara energikällor. Annars förloras en del av poängen med att batterierna ska underlätta övergången från fossilt till förnybart.
Batterialliansen är, såsom ovan konstaterats, ett jättelikt åtagande som kommer att kräva en hel del investeringar och samarbetsvilja från både medlemsstater och industrin. EU har dock inte råd med att hamna på efterkälken i den tekniska utvecklingen när det gäller batterier om unionen med allvar vill hinna ikapp den växande efterfrågan. Att inte satsa på batteriproduktion skulle vara som att blunda för framtidens teknik. I Kina och USA har batteriproduktionen redan kommit på god väg och vuxit till en storindustri. Europas roll i denna kontext kommer dels att bli den eftersläntande utmanarens, som till en början försöker nå ikapp de länder som i teknikutvecklingen hunnit före. Om dock batterialliansen blir en innovationssuccé kan Europa även ta på sig vägvisarens roll när det kommer till att visa vägen för hur framtidens batteriproduktion kan se ut och gå till på ett hållbart sätt.
TEXT Sakke Teerikoski
BILD EU-kommissionen
Skribenten är diplomingenjör och har studerat vid Uppsala universitet och Åbo Akademi. Sakke har tidigare jobbat på EU-komissionens generaldirektorat för industri och inre marknad i Bryssel, men jobbar nu inom rymdbranchen. Han är även aktiv inom Utrikespolitiska Förbundet Sverige och Global Shapers Stockholm. @Teer_S