Ett ”Parisavtal” för biodiversitet?

År 2021 ordnas globala förhandlingar om biologisk mångfald i Kunming, Kina. EU planerar att bli världsledande i frågan, som även har viktiga följder för kampen mot klimatkrisen samt den världsekonomin.

Europeiska unionens målsättning är att skydda 30 % av land och hav i Europa och på så sätt trygga den biologiska mångfalden. Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa i ett tal till World Economic Forum i Davos i januari 2021 att EU är beredd att driva samma mål även på global nivå under Förenta nationernas förhandlingar för den nya strategiska planen inom Konventionen om biologisk mångfald. Förhandlingarna kommer äga rum senare i år i Kunming, Kina.

EU och EU:s medlemsländer är skilda parter under de kommande förhandlingarna. I praktiken är kommissionen EU:s kontakt gällande förhandlingarna, medan Finland företräds av Miljöministeriets representanter. På tidigare liknande möten har ungdomsdelegater kunnat delta via Global Youth Biodiversity Network, men ungdomsdelegaterna är inte med som parter i själva förhandlingarna.

Trots att förhoppningarna för mötet är höga, är det viktigt att komma ihåg att även implementationen har betydelse. Enligt Europeiska miljöbyråns data från 2018 skyddades då endast cirka 11 % av haven i Europa, och därför krävs alltså betydande insatser för att nå den nya målsättningen på 30 %.

Biodiversitet hör till den Europeiska gröna given

Komissionen publicerade i maj 2020 en ny strategi för biologisk mångfald, som gäller ända fram till 2030. Strategin är en del av den så kallade Europeiska gröna given (European Green Deal).  En betydande målsättning inom strategin är att sätta upp juridiskt bindande mål för att återställa och skydda skog. En konkret punkt i strategin kring just skog är att EU planerar att plantera 3 miljarder träd fram tills 2030.

Klimatförändringen och den biologiska mångfalden hänger tätt ihop. Klikkaa ja Twiittaa

Förlusten av biologisk mångfald har även negativ effekt på till exempel bekämpandet av klimatförändringen, som också faller inom ramen av den gröna given. Klimatförändringen och den biologiska mångfalden hänger tätt ihop. Klimatförändringen och den globala uppvärmningen har samtidigt en inverkan på den biologiska mångfalden, som konkret tar sig uttryck till exempel genom att arter dör ut. Enligt både FN och EU riskerar upp till en miljon arter att dö ut, de flesta inom de kommande årtiondena.

Den biologiska mångfaldens betydelse för framtida pandemier har också behandlats på en utfrågning för Europaparlamentets miljöutskott (ENVI) i januari 2021. Under utfrågningen hördes Anne Larigauderie, generalsekreterare för FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald IPBES samt representanter från till exempel OECD, WWF och Wildlife Conservation Society. Ville Niinistö representerade de Gröna på mötet och frågade ifall EU:s krav på att skydda 30% av land och hav är tillräckligt, eller ifall ambitionen borde vara till och med 50%. Mötet avslutades med ett enkelt konstaterande att arbetet kring biologisk mångfald fortsätter i utskottet under våren och sommaren. De finländska mepparna Nils Torvalds och Silvia Modig fungerar som koordinatorer för sina respektive partigrupper i miljöutskottet.

Mångfalden är pengar värd

Biodiversitet är också en ekonomisk fråga. I EU:s strategi för biologisk mångfald understryks att hälften av världens BNP är beroende av naturen. Detta argument har också lyfts fram av till exempel von der Leyen.

Experter bådar att priset på ekosystemtjänster kommer bli en central diskussion under förhandlingarna i Kunming. Ekosystemtjänster kan i korthet sammanfattas som allt naturen ger människan: från binas pollinering till mat, byggmaterial, vattenrening och möjligheten att på fritiden vara i naturen. Handel med koldioxid är ett exempel på en marknad som lyckats ge naturen en prislapp. Det återstår att se om även biodiversiteten får ett värde i euron i år.

 

 Text: Karolina Lång

Bild: Sandy Miller / Norden.org

Skribenten är i slutskedet av sina studier i juridik vid Helsingfors Universitet. Hon har tidigare arbetat vid Finlands ständiga representation till FN i New York och som journalist.

Tagit: biodiversiteetti, ilmasto, ilmastonmuutos, ympäristö Kategoriat: Artikkelit, Nostot, På Svenska, Ympäristö
JAA TWIITTAA PINNAA JAA
Aiheeseen liittyvät artikkelit