2020 blir ett viktigt EU-politiskt år för klimatet

FN:s klimattoppmöte COP25 i Madrid resulterade i en besvikelse för klimataktivister världen över. Förhoppningarna och förväntningarna vänds nu mot nästa år och klimattoppmötet i Glasgow, då länderna som undertecknat Parisavtalet förväntas ha listat nya åtgärder som de förbinder sig att följa för att nå Parismålen. Innan COP26 i Glasgow ska dock mycket hända här på hemmaplan, för den nylanserade europeiska gröna given utlovar många konkreta åtgärder att följa upp under året. 2020 blir således inte bara ett viktigt år för klimatet globalt, utan ett synnerligen viktigt år för europeisk klimatpolitik.

Den 11 december nåddes FN:s klimattoppmöte COP25 i Madrid av glada nyheter från Bryssel. Den nytillträdda kommissionsordföranden Ursula von der Leyen hade presenterat den nya EU-strategin med namnet European Green Deal (den europeiska gröna given) som fick ett positivt bemötande från konferensdeltagarna på COP25 där förhandlingarna på det stora hela gick trögt och några dagar senare skulle leverera svaga resultat. Presentationen av den nya strategin gav en positiv signal om att EU på allvar förbinder sig till att nå Parismålen, vilket är ett väl behövt budksap till det internationella samfundet i en tid där USA är på väg att dra sig ur Parisavtalet.

Von der Leyen hade redan tidigare under året lovat att den nya EU-kommissionen skulle leverera konkreta åtgärder inom en europeisk grön ”deal” under dess första 100 dagar vid makten – en anspelning mot Franklin D. Roosevelts ”New Deal”-politik som rymde en hel rad åtgärder under dennes första 100 dagar som USA:s president år 1933. Den 100:e dagen av den nya kommissionens mandatperiod infaller den 9 mars 2020, och mycket riktigt utlovas i strategin några konkreta åtgärder redan till mars månad nästa år. Strategin ger även fler konkreta löften för 2020 än så, och allt som allt nämns årtalet 2020 i texten hela 21 gånger. Allt tyder på att EU-kommissionen har för avsikt att göra nästa år till ett avgörande år för den europeiska klimatpolitiken för en lång tid framöver.

Vad är det då som EU-kommissionen lovar att utföra innan mars 2020? Den första åtgärden är att förbereda ett lagförslag om en europeisk klimatlag vars huvudkontenta ska vara att lagstadga målet om att hela EU ska bli klimatneutralt senast år 2050. Det senaste beskedet från medlemsstaterna är att 26 länder av EU27 nu ställer sig bakom denna målsättning – endast Polen fortsätter vara emot.

Den andra åtgärden blir att anta två ytterligare strategier innan mars 2020. Den ena utlovade strategin är en ny industristrategi för EU som ska ha både den gröna och den digitala omställningen som målsättning samt bereda vägen för en europeisk handlingsplan för cirkulär ekonomi. Den andra planerade strategin är en biodiversitetsstrategi som ska sätta mål och medel för bevarandet av biodiversitet i Europa och samtidigt förbereda EU inför FN:s biodiversitetstoppmöte som kommer att äga rum i Kunming i Kina i oktober 2020.

Senare under våren ämnar EU-kommissionen även lansera en tredje strategi med temat hållbar matproduktion inom jordbruket. Strategin har arbetsnamnet ”Farm to Fork” och ska enligt texten i den gröna given stärka både bönder och fiskare i värnandet om klimat, miljö och biodiversitet. Tanken är att detta ska översättas till rena pengar genom att EU-kommissionen föreslår att 40 % av den gemensamma jordbrukspolitikens budget och 30 % ur den Europeiska havs- och fiskerifonden ska gå till klimatåtgärder. Planen är också att stimulera en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion hos konsumenter och att sätta stopp för import av matprodukter som inte uppnår EU:s miljökrav.

För det tredje tänker EU-kommissionen innan mars nästa år lansera vad de kallar för en europeisk klimatpakt (European Climate Pact) som ska engagera EU:s befolkning i klimatåtgärder. Denna ska fokusera på tre huvudinriktningar: informationsspridning, plattformar för idéutbyte och kapacitetsutveckling för gräsrotsaktörer. Målet är att få med sig befolkningen i arbetet med omställningen till ett klimatneutralt samhälle genom att tillhandahålla invånarna information och möjligheter att själva förverkliga klimatvänliga initiativ. Det är tydligt att europeiska ungas starka engagemang för klimatet inom Greta Thunbergs skolstrejkrörelse och andra initiativ gett inspiration till detta och att EU-kommissionen nu hoppas kunna kanalisera befolkningens engagemang och föra det vidare till nya samarbeten. 

Den nya strategin utlovar mer för året 2020 än så. EU-kommissionen lovar att under 2020 komma med en handlingsplan för hur Kommissionen själv ska kunna bli en klimatneutral arbetsplats senast år 2030. På sommaren ska EU-kommissionen leverera en plan för hur den nuvarande 2030-årsmålsättningen att sänka EU:s koldioxidutsläpp med 40 % jämfört med 1990-års nivå ska kunna höjas till över 50 %. Likaså på sommaren 2020 ska EU-kommissionen också lägga fram åtgärder för en mer integrerad energisektor som bl.a. bättre ska kunna utnyttja offshore-vindkraft genom överstatligt samarbete medlemsstater emellan. Därtill planerar EU-kommissionen att under året 2020 lansera ett nytt flerpartsinitiativ för renovering av byggnader så att det genomförs effektiva renoveringar som sänker byggnadernas värmeförlust och således även sänker berörda hushålls energiräkningar, samt fortsätta leverera inom flerpartsinitiativet för batteriproduktion som Junckerkommissionen lade fram år 2018. Under året 2020 kan vi även vänta oss en ny strategi för hållbar och smart mobilitet vars mål blir att sänka utsläppen från trafik och transport, som fortfarande ger upphov till en fjärdedel av EU:s totala växthusgasutsläpp.

Än så länge är allt detta bara en lista över löften inför framtiden. Året 2020 blir ett viktigt politiskt år för klimatet, eftersom det är nu det blir dags för EU-kommissionen att gå från ord till handling och börja leverera resultat. Det är nu som vi uppmärksamma medborgare ska följa upp det viktiga klimatarbetet och se till att löftena hålls – eller att det rentav görs mer! Redan vid tidpunkten för Ursula von der Leyens lanserande av den europeiska gröna given fanns nämligen ungdomar på plats på COP25 i Madrid som demonstrerade för klimatneutralitet år 2040. 

Om ett år, när COP26 i Glasgow lider mot sitt slut, kan denna artikel förhoppningsvis fungera som en checklista över klimatåtgärder som faktiskt vidtogs under året 2020. Nästa år måste bli året då hjulen en gång för alla sätts i rullning mot klimatneutralitet som slutdestination.

 

TEXT: Sakke Teerikoski
BILD: Pexels

 

Skribenten är diplomingenjör baserad i Sverige, har tidigare jobbat på EU-komissionens generaldirektorat för industri och inre marknad i Bryssel, men jobbar nu inom rymdbranchen med utveckling av satelliter. Han är även aktiv inom Utrikespolitiska Förbundet Sverige och Global Shapers Stockholm.

Tagit: klimat Kategoriat: Artikkelit, Nostot, På Svenska, Ympäristö
JAA TWIITTAA PINNAA JAA
Aiheeseen liittyvät artikkelit